.

det kändes som att saknaden va för stor för att motstå...


när du nästan sparkade upp dörren skakade jag av rädsla som aldrig förr.
ni har fan bevisat att ni inte klarar av vissa saker, så jävla patetiskt!
och ni va så jävla egoistiska så ni tänkte ju fan inte ett dugg på oss.
vi vann respekten, men bilderna i huvet är fan hemska
på så många år har allt vart så jävla bra, men du blev som en ny person. och nu sket de verkligen sig


angelica&liam tack för att ni finns, utan er hade jag inte klarat det


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0